Norstedts
Besksadress: Tryckerigatan 4
Box 2052
103 12 Stockholm
www.norstedts.se
Norstedts ingr i
Norstedts Frlagsgrupp AB,
grundad 1823
2010 Erik de la Reguera och Lasse Wierup
samt Norstedts, Stockholm
Omslag och kartor: Miroslav Sokcic
E-boksproduktion: Elib AB 2010
ISBN tryckt utgva: 978-91-1-302307-6
ISBN e-bok: 978-91-1-303079-1
A million magic crystals, painted pure and white
A multi-million dollars, almost overnight
Twice as sweet as sugar, twice as bitter as salt
And if you get hooked baby, its nobody elses fault
Grandmaster Flash
(ur lten White Lines frn 1983)
Skulle aldrig sga att droger r bra.
Aldrig rekommendera det till ngon.
Men vi mnniskor r olika.
Alla har ngot som inte stmmer.
Vi letar p.
Andreas Kleerup
(frn Newsmill, 2009
Frord
Vrldens blodigaste kick
Uppiggande.
Prestationshjande.
Ett medel fr positivt tnkande.
Ett jttelyft fr sjlvfrtroendet.
Maxad sexlust p bestllning.
Och bst av allt: inga direkta biverkningar.
Varfr skulle man sga nej till en sdan mirakelmedicin? Det undrar allt fler svenskar.
Samma frga stllde sig den tyske lkaren Sigmund Freud p 1800-talet, efter att ha kommit ver ett parti av det d nya mnet.
En liten dos lyfte mig till skyarna p ett underbart stt. Jag r just nu upptagen med att samla in material till en hyllningssng till denna magiska substans, skrev han i ett brev till sin flickvn innan han upptckte baksidorna.1
I etthundrafemtio r har kokain erbjudit mnniskan en av de snabbaste genvgarna till gldje och eufori som gr att hitta. Inget annat medel ger det mnskliga psyket samma explosiva kick. Inget annat preparat kan svinga oss upp till samma svindlande hjder. Men f kan heller skapa lika stark depression, ngest och paranoia.
De senaste ren har svenska kvinnor och mn bjudit in kokainet i sina liv som aldrig frr. En kraftig prissnkning har gjort drogen lttillgnglig. Knda ansikten vrlden ver ja, till och med presidenter och premirministrar har agerat reklampelare.
Det r i njeslivet som kokainets traditionella brukare finns. Bland de rika, vackra och knda, sger schablonbilden. Det stmmer fortfarande, tminstone delvis. Men kokain har ocks blivit ett folknje. I arbetet med den hr boken har vi mtt kvinnor och mn med barn, jobb och normala inkomster som hittat ett nytt stt att festa. Grna l, vin och sprit men sedan en eller ett par linor av det vita pulvret.
En hemlig grej som man gra med sina killkompisar, sger en 35-rig man i Malm.
Det absolut bsta jag upplevt, bttre n sex, berttar en kvinna i 30-rsldern.
En kul drog, tycker en 45-rig kulturjournalist i Stockholm.
Den upptgende kokaintrenden r gemensam fr stora delar av Europa. Inom EU berknas i dag fyra miljoner mnniskor terkommande ta drogen. Det r en jttemarknad; varje gng dessa europer kper ett gram var frsvinner motsvarande ett par miljarder svenska kronor ivg ngonstans.
Det finns mnga myter kring det vita pulvret:
Kokain r inte knark.
Kokainister r inte missbrukare.
Kokain r naturligt och rent och har inga offer.
Inget kan vara mer fel n det sista. Kokain r en av den internationella brottslighetens viktigaste produkter. Hr och i resten av vrlden.
Kokain transporteras inuti magarna p fattiga mnniskor som r rdda att d. En del av dem gr det. Kokain flyttar frmgenheter frn laglydig medelklass till organisationer som sliter kroppar i stycken, halshugger och vldtar.
Kokain korrumperar lnder, undergrver demokratiskt valda regeringar och fr militrer att beg massmord.
Kokain r utan tvekan en av de droger som skapar mest lidande i vrlden.
Vlkommen till den vita febern.
1. Kokainet flyter i avloppsrren
Man kanske skulle ha kunnat tro att stockholmarna var panka och utfestade, med tanke p att det bara hade gtt ngra veckor sedan jul- och nyrshelgerna. Kanske kunde kylan och snn antagits ha ftt mnga att vlja soffan och teven framfr krogen. Men natten till lrdagen den 16 januari 2010 var njeslivet igng som vanligt i Stockholms innerstad. P Solidaritet, Gta Kllare, Grodan Sergel, Soap Bar, Pure, Rose, Olssons skor, Caf Opera och tskilliga andra nattklubbar och barer festade tusentals unga mn och kvinnor till tidigt p morgonen.2 Och p njeskomplexet Mnchenbryggeriet firade musikbranschen vinnarna vid den rliga prisutdelningen Grammisgalan.
Fest och firande betyder alkohol. Men inte bara det. Sedan brjan av 1900-talet har den svenska njespubliken anvnt olika centralstimulerande substanser fr att ka vlbefinnandet och frstrka intrycken. Sedan lnge r dessa medel frbjudna och straffbelagda. Dribland kokain ett vitt pulver som p kemisk vg utvinns ur sydamerikanska kokabuskar. Mytomspunnet. Dyrt. Och populrare n ngonsin.
Fljaktligen grep Stockholmspolisens specialenhet, krogsektionen, ven denna natt ett antal personer som trotsat lagen och berusat sig med kokain. En av dessa var en man i 30-rsldern, verksam i musikbranschen. P en toalett p Mnchenbryggeriet avsljades han av krogsektionens civilkldda poliser. Hur mnga killar tror du fller ner bde sitsen och locket? frgade en av poliserna, som hunnit kasta ett ga in i toalettbset nr mannen var p vg ut. Efter ett tag medgav den gripne att han hade lagt upp en lina p toalettlocket och snortat pulvret i nsan.
Lngt frn Grammisgalan och lngt frn Stureplans vattenhl, nere i bergrummet under bostadsomrdet Henriksdal i vstra Nacka, var det dremot stilla och de. Det enda som rrde sig var det mrka vatten som stndigt och i maklig takt pressas in i bergrummets underjordiska reningsverk en enorm anlggning frn 1940-talet. Vattnet leds hit genom rr och tunnlar frn avlopp ver hela centrala Stockholm. Nr det vl kommer i dagen igen inne i reningsverket sprider det en ptagligt unken lukt.
Denna natt hrdes d och d ett svagt, brummande ljud. Ljudet alstrades av en liten vattenpump. Var femte minut sg pumpen upp precis 50 milliliter ur det trgflytande, orenade avloppsvattnet. Drefter leddes vattnet upp genom ett rr, in i ett litet kylskp och ner i en behllare.
Ngra timmar efter att de sista klubbarna stngt och gsterna gtt hem stannade den frprogrammerade pumpen. Inuti kylskpet fanns d tre av totalt 10 857 000 liter som hade passerat genom reningsverket under de fem timmar som pumpen varit igng. Ett litet, litet prov av en enorm mngd vatten som spolats ut frn toaletter, handfat, duschar, diskmaskiner, golvbrunnar etcetera.
Avloppsvatten ljuger inte. Allt vi stoppar i vra kroppar mste ut igen, i en eller annan form. S ven kokain. Kokain bryts till cirka 90 procent ner av mnniskokroppen till mnet benzoylekgonin, en s kallad metabolit som bara kan bildas p detta stt. Detta och de resterande tio procenten frsvinner ut i urinen. Svida kokainanvndarna anvnder toaletter som r anslutna till det allmnna avloppssystemet kommer allts deras drogvanor att avge mtbara spr.
Statliga folkhlsoinstitutet har haft planer p att underska halten av kokain och benzoylekgonin i avloppsvattnet. Men hittills har detta inte skett. Under slutfasen av arbetet med den hr boken fick vi emellertid mjlighet att gra en egen mtning, sedan Stockholm vatten AB sagt ja till provtagning i Stockholms avloppssystem.
Vra prover togs p Henriksdals reningsverk mellan klockan fyra och nio p morgonen den 16 januari 2010. Anlggningen tar emot vatten via tv tunnlar: en frn Stockholms innerstad samt delar av Nacka och en frn Stockholms sdra frorter. Totalt servar reningsverket cirka 580 000 av Stockholms totalt cirka 1,3 miljoner invnare.